När jag fick barn gick jag med i en grupp för katolska mammor på Facebook. Det är högt i tak vad gäller frågor i den gruppen som består av en massa kloka mammor som delar med sig av sin tro, glädjeämnen och områden de kämpar med. En fråga som diskuterades nyligen är hur man helgar sabbatsdagen på bästa sätt?

Flera mammor gav som exempel att de undviker all onödigt arbete under söndagen, vilket i praktiken innebar att de lagade söndagens maträtter redan under lördagen. Familjen gjorde heller inga hushållssysslor eller annat arbete under dagen, utan fokus låg på att be, besöka sjuka och äldre släktmedlemmar, ta det lugnt och umgås. En del gick inte ut för att handla, shoppa eller äta på restaurang, då sådana aktiviteter leder till att någon annan tvingas arbeta under sabbaten. Mea culpa, i min familj äter vi nästan alltid ute på söndagar, så jag blev givetvis nyfiken på vad kyrkan säger om detta? Tar man upp det överhuvudtaget? Min bekvämlighet fick sig en smäll när det uppdagades att de verkar ha rätt.

Enligt katekesen (2187) är det viktigt att vi som kristna kämpar för att skydda vår rätt till en arbetsfri söndag och att vi även bör undvika att ålägga någon annan en uppgift som skulle hindra den personen från att helga Herrens dag.

Ordet sabbat kommer hebreiska שַׁבָּת‎ [ʃa'bat] och betyder "vila" eller att "upphöra". Utöver att möta Kristus i det heliga sakramentet går sabbaten ut på att man avstår från krävande arbete för att hedra vilodagen. I Bibeln kan vi läsa:
Ty på sex dagar gjorde Herren himmelen och jorden och havet och allt vad som är i dem, men han vilade på den sjunde dagen. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den - 2 Mos 20:11
Man kan även läsa vidare i 5 Mos 5:15 att Gud befaller sitt folk att helga sabbatsdagen som ett tecken på det förbund han har gjort med oss som inte får brytas. Guds sätt att handla är förebild för människans handlande enligt kyrkans katekes:
Sabbaten är till för Herren, den är helgad och vigd åt till lovprisa Gud, hans skapelsegärning och hans frälsningsgärningar för Israel. Guds sätt att handla är förebild för människans handlande. Om Gud ”tog sig ro” (2 Mos 31:17) den sjunde dagen, skall människan också ”låta bli att arbeta” och låta andra, framför allt de fattiga, ”åtnjuta vila”. Sabbaten låter det dagliga arbetet upphöra och tillåter att man gör ett uppehåll. Det är en dag av protest mot träldom under arbetet och dyrkan av penningen.  - Katolska kyrkans katekes 2171 - 2172
Lite kuriosa: Fram till år 1909 kunde man dömas till böter för sabbatsbrott enligt den svenska strafflagen 7 kap 3 §
"om någon å sön- eller högtidsdag emellan kl. 6 om morgonen och kl. 9 om aftonen idkar handtverk eller annat arbete". 
Det fanns självklara undantag till lagen som att få skörda om skörden var i fara att förstöras eller något annat som behövde utföras oavsett vilken dag på veckan det var. Går man ännu längre tillbaka i tiden kunde man bestraffas för sabbatsbrott om man på sabbatstid företog sig någon resa till lands eller sjöss, förrän gudstjänsten var avslutad, men detta straffbud upphävdes genom strafflagen år 1864.

Som kristna är vi kallade att vid påbjudna helgdagar och samtliga söndagar avstå från sysslor eller aktiviteter som utgör hinder för den gudtjänst som tillkommer Gud. Vi ska utföra barmhärtighetsgärningar, avkoppla samt fördjupa oss i tron under dessa dagar (se kkk 2185). Katolska kyrkan förespråkar inte att man ska bli bestraffad om man inte helgar Herrens dag såsom man gjorde förr i Sverige, utan värnar om rätten att få just helga den dagen oavsett vart i världen man bor.

Jag ska i alla fall försöka att från och med nu fira sabbatsdagen inte enbart genom att delta i mässan och hjälpa till i församlingen, utan även genom att helt koppla av från all brus och ta det lugnt med nära och kära resten av dagen.