Den största tragedin eller den högsta glädjen


Denna värld kunde varit annorlunda.
Vi kunde varit utlämnade åt slumpen och en kall och meningslös död där vi upphörde att existera och inget längre spelade någon roll. Dina föräldrar, dina barn, din make/maka, syskon, vänner, alla dessa relationer och kärlek upphörde och glömdes för alltid. Denna kärlek som bara visat sig vara kemiska signaler i en kropp, en kropp framsprungen ur en anonym och själlös värld.

Men människan har i alla tider haft ett frö av kunskap och en längtan att det finns något mera. Någonting som i alla betydelser är oändligt. Oändlig glädje, oändlig tid och oändlig kärlek, det är vad vi alla längtar efter.
Detta något visar sig inte vara en krävande gud som visar sin makt, ej heller en skapare som lämnat världen åt sitt öde, utan en Gud vars största längtan är att vi ska söka honom och på sikt älska honom. Och när vi närmar oss honom är han inte sen att svara och visa att han älskar oss långt mer än vi kan omfatta, var och en personligen.
Och han vill ge oss allt vi kan drömma om och mycket mer, för att fylla all denna längtan som han lagt i oss, just för att vi ska söka honom.
Och den största tragedin i livet vore att gå genom det utan att någonsin söka honom eller fråga efter honom!

- Peter  W