Risken är stor att du som läser detta har en vän eller sjutton vänner som är på pilgrimsresa i Krakow, Polen. Men du är inte där utan tittar på livesändningar och bombaderas av glada bilder från VUDen på Snapchat, Instagram och Facebook, och detta beskriver förmodligen perfekt din känsla just nu:


Tja, oroa dig inte. Vi som beskådar VUDen på avstånd kan också göra saker i solidaritet med våra pilgrimsvänner.

1. Gå till din församling (helst iklädd en gigantisk tung ryggsäck).

Ingenting säger pilgrimsfärd som att gå ett ogudaktigt långt avstånd, så ta på dig dina bästa gympaskor och gå till din lokala församling, även om (och speciellt om) det är mer än två km bort. Bonuspoäng om du tar med 5-10 vänner (som inte heller kunde delta i Polen), en präst, och / eller en person som du bara typ känner och som är lite konstig.

2. Ta en selfie i din kyrka och lägg upp det på sociala medier.

Ett av tecknen på att man befinner sig på en pilgrimsresa är alla vackra bilder på sociala medier av fantastiska kyrkor och häftiga platser som man besöker. Varför inte delta i det roliga och ta en selfie i din egen församling? Presentera dig för en främling som också är där och få dem med på en selfie om möjligt.


3. Tillbringa en timme åt Sakramental tillbedjan.

En stor del av pilgrimens liv består av bön, och bön i kopiösa mängder. Även om det förmodligen inte krullar av biskopar runt dig och du befinner dig troligtvis nästan ensam i kyrkan (istället för att dela den med 10.000 andra pilgrimer), ta en timme och tillbringa den framför det heliga sakramentet. Be böner för dina vänner i Polen, påve Franciskus och våra präster och biskopar, och för själva evenemanget.

4. Duscha inte i en vecka. 

Om det finns en sak människor på pilgrimsfärd inte kan göra nästan lika ofta som de skulle vilja, det är att skölja av sig svetten från alla vandringar. Försök att vara solidarisk med dem genom att låtsas som att du inte kan duscha heller.


5. Spela samma psalmer om och om och om och om och om igen...

Det finns en stor risk att dina vänner när de kommer tillbaka från VUDen kommer säga: "Jag svär, om jag hör "Jesus Christ you are my life" eller Lord, I need you" en gång till..."

När allt kommer omkring finns det bara så många sätt att fördriva tiden medan umgås med 300.000 av sina närmaste vänner, och att sjunga psalmer toppar aktivitetslistan. Så ta fram gitarren och spela Matt Maher 4 timmar i sträck.

6. Försök att tala polska.

Alla dina vänner vandrar runt i Krakow och gör sitt bästa för att uttala alla dessa konsonanter. Gå med i det roliga genom att också misslyckas med uttala polska ord och fraser. Powodzenia!


7. Sätt en sparbössa i badrummet.

En intressant händelse från VUDen 2013 i Rio var ett visst "dass problem" där många pilgrimer behövde betala restauranger för att använda toaletten på grund av brist på portabla toaletter. Man vet aldrig, några av dina vänner kan uppleva samma problem i Polen, så håll i solidariteten med dem genom att sätta några mynt varje gång du besöker din toa. Du kan därefter skänka pengarna till välgörenhet.

8. Gör något ideellt 

Under VUDen brukar man ha en välgörenhetsvecka där man kan hjälpa till på ett barnhem, kvinnohem eller ålderdomshem. Varför inte besöka några av de äldre i din församling och städa hemma hos dem?

9. Lyssna på påve Franciskus predika på ett främmande språk.

Det finns något magiskt med att inte kunna förstå ett ord någon säger, särskilt när den någon är påven. Även om många workshops för pilgrimer sker på deras modersmål, är oddsen att det vid någon tidpunkt under resan inte kommer finnas översättning tillgängligt. Joina dem i deras förvirring genom att lyssna på påvens tal på italienska utan undertexter.


10. Be för pilgrimer.

Bön är alltid ett säkert kort, men det är särskilt viktigt i dag. Det är det som enar och genom bönen kommer vi närmast våra vänner i Polen. Be att den helige Anden verkar i pilgrimernas liv under VUDen så att de får möta Herren där. Be för deras säkerhet i vår alltmer våldsamma värld. Be för fred. Be slutligen att deras erfarenheter ger dem möjlighet att komma tillbaka förnyade i tron och inspirerade av den heliga Katarina av Siena till att bli det Gud vill för dem:
"Be who God meant you to be and you will set the world on fire"- Heliga Katarina av Siena
- Fritt översatt från Mountain Catholic 

När man åker till jobbet eller tar en promenad kan det vara gött att lyssna till en podcast, därför har vi bett våra skribenter och en läsare att ge förslag på kristna poddar som de gillar att lyssna till. Här kommer några av dem:


1.  Taylor Marshall
Dr. Taylor Marshall var präst inom episkopalkyrkan innan han blev katolik 2006. Marshall är en flitig författare, bloggare och far till 8 barn.

2.  Scott Hahn (St. Paul Center for Biblical Theology)
Om du gillar korta teologiskt uppbyggda bibelreflektioner så ska du lyssna till Scott Hahn! Hahn är en fantastisk teolog som undervisar vid Franciscan University of Steubenville.

3. St. Josemaria Institutes
Varje månad hittar du nya meditationer, inspirerande reflektioner och läsningar som hjälper dig att komma närmare Gud.

4. Retreat guide

5. Catholic Stuff you should know 
Podden drivs av ett gäng präster. Du kan läsa mer om dem här.

6. Catholic answers
En amerikansk radiokanal där man får svar på frågor om allt mellan himmel och jord.

7. Fr Mike Schmitz (bulldogcatholic)
Om du redan följer fader Mike Schmitz på youtube lär du även gilla hans podcast där han laddar upp sina predikningar.

8. RCSpirituality
I dagens hektiska, bullriga och sekulariserad värld, kan bildningsmaterial som RCRspirituality tillhandahåller vara ett kraftfullt komplement till sakramenten och personlig bön.

9. Focus on the Family: Focus on Marriage
En protestantisk podcast om familjen, där man bland annat intervjuar kristna par och frågar dem hur de har lyckats i sitt äktenskap.

10. The Art of Catholic with Matthew Leonard
Matthew Leonard ger förklaringar om trons djupa sanningar samt intervjuar ledande katolska personer.


I år är det som många känner till Barmhärtighetens år. Ett jubelår för att fokusera att Gud i sin barmhärtighet öppnar sin famn för de som vill återvända till Honom.

Robert Kardinal Sarah pratar i boken "God or nothing"om hur vi måste göra för att Guds barmhärtighet skall kunna verka i våra liv:

Många troende gläds åt att höra talas om Gudomlig barmhärtighet, och de hoppas att Evangeliets radikala krav kan bli mer avspända till gagn för de som genom sina liv har valt att bryta sig loss från Jesu korsfästa kärlek. De uppskattar inte priset som Han betalade på korset, som frigjorde oss från syndens och dödens ok. De tror att på grund av Herrens oändliga godhet att allt är möjligt, samtidigt som de väljer att inte förändra något i sina liv. Många förväntar sig, som något normalt, att Gud skall ösa sin barmhärtighet över dem medan de fortsätter att leva i synd...
Men synd förgör mig: Hur kan kraften från gudomligt liv ympas på intet? Trots de upprepande uppmaningarna från Paulus, kan de inte förstå varför inte ljus och mörker kan existera tillsammans.

 Mer rekommenderad läsning i ämnet barmhärtighet går att hitta i den helige Johannes Paulus II: s encyklika Dives in Misericordia eller Rik på barmhärtighet på svenska. 


På tisdag den 19e juli åker jag på den första Världsungdomsdagen i mitt liv. För mig är det kanske den största resan jag kommer att göra och jag tänkte berätta varför.

Världsungdomsdagen äger rum vart tredje år och är en mötesplats för katolska ungdomar: med Gud och med varandra. Den första världsungdomsdagen anordnades av dåvarande påven, Helige Johannes Paulus II, år 1984 och evenemanget samlar vanligtvis mellan en och fem miljoner unga pilgrimer. I år hålls detta event i Polen och 300 ungdomar kommer att åka dit tillsammans från Sverige. 

Jag minns för tre år sedan då jag precis hade kommit hem från en annan pilgrimsresa för ungdomar och fick veta att nästa Världsungdomsdag skulle hållas i Polen. Jag minns hur stort det var för mig när nyheten släpptes och att jag redan då bestämde mig för att jag verkligen ville åka. Kanske var det inte ett helt igenom andligt beslut, eftersom killen jag gillade kom från Polen och jag hade förhoppningar om att åka dit tillsammans. Men samtidigt så längtade jag också efter en gemenskap med andra katoliker som jag tidigare bara upplevt ett fåtal gånger. 

Så, tre år senare så är det bara några dagar kvar till denna resa som jag väntat på i tre år. Under denna tid har jag framför allt blivit även mer andligt förberedd inför resan. Killen jag gillade kommer jag åka tillsammans med, men som tur är så är han inte längre den primära anledningen till varför jag vill åka. Vad jag istället mest önskar jag ska få ut av denna resa är förmågan att tala om min tro. Att kunna sätta ord på vad jag som katolik tror på, lära mig försvara min tro på Gud samt de värderingar jag står för, lära mig hur jag kan tala med andra unga om Jesus och lära mig hur jag kan sprida tron vidare, till både katoliker och andra.

Vad man söker från en pilgrimsresa är olika. Kanske söker man en katolsk gemenskap med andra unga, kanske svar på vissa frågor om tron eller om livet. Kanske vill man hitta sitt livs kärlek (tips: försök bli den Rätte istället för att leta efter den Rätte, då kommer denne att hitta dig!). Oavsett vad det är så tror jag att vi som har förmånen att åka borde dela våra erfarenheter med våra vänner och vår kyrka här hemma. För antagligen finns det många andra som bär på precis samma frågor som du!

- Emelie