Vår fru av Rosenkransens katolska församling i Karlstad har vandaliserats 17 gånger det senaste året, trots detta vägrar polisen rubricera brotten som hatbrott. Hatbrott är prioriterade vilket skulle innebära att polisen skulle behöva bidrag med fler insatser. Det kostar församlingen 8900 kr i självrisk varje gång. Bara under majmånad har kyrkan vandaliserats fyra gånger, och nu senast har någon/ några försökt att krossa glaset på dörren till kyrkans sidoingång. Man har även krossat fönster i en butik som står under renovering samt på den lokal som ligger intill i kyrkans huvudport på Tingvallagatan. På porten har det målats med tusch, bland annat upp och nervända kors.

Svenska kyrkan har visat sitt stöd genom en insändare till ntw.se:

"Karlstads stift och Karlstads pastorat har med stor upprördhet och oro tagit del av medias rapportering om de upprepade attentaten och vandaliseringarna av Katolska kyrkan i Karlstad. Eftersom attentaten är tydligt riktade mot Katolska kyrkan och inte drabbar andra lokaler i området går det inte att se det som annat är en hatkampanj mot församlingen. Attentaten gör det inta bara otryggt för Katolska kyrkans församlingsmedlemmar och anställda, de är också en attack på vårt öppna samhälle och vår religionsfrihet.
På detta sätt vill vi uttrycka vårt stöd till våra kristna syskon i Katolska församlingen i Karlstad!
Esbjörn Hagberg, Harald Cohén
Biskop respektive domprost"

Kyrkans uthyrda lokaler har även blivit utsatta skadegörelse. Butiksägaren säger i en intervju till Värmlands Folkblad: "Vi har ju ingenting med kyrkan att göra, vi hyr ju bara lokalerna"

Är det inte dags att visa Vår Fru av Rosenkransen lite kärlek?

Copa Cathólica är en serie sportevents med turneringar som kommer ta plats den 26-27 juli under Världsungdomsdagarna i Krakow. Syftet är att förena ungdomar från olika länder som delar tron, till att följa påve Franciskus uppmaning att göra väsen på gatorna. Copa Cathólica kommer att hållas i "Com Com Zone" i Nowa Huta.

Idén till Copa Católica inspirerades av seminaristernas fotbollsturnering "Clericus Cup", där seminarister från hela världen tävlar. Turneringen spelas årligen i närheten av St. Peters Basilika.

Sverige har kvalificerats till fotbollsturneringen och kommer att delta med 10 spelare under Copa Cathólica Fútbol. För mer information om vilka spelare som väljs ut kontakta Sveriges Unga Katolikers VUD - general Jessica Moussa.

Enligt psykologen Gary Chapman så har vi människor olika kärleksspråk. Vissa känner sig älskade av att få höra fina ord, andra av att få gåvor eller fysisk beröring, vissa uppskattar främst handlingar och några vill bara att man spenderar tid med dem. Men vi visar även kärlek på olika sätt. Jag tror att jag har det sämsta möjliga sättet att visa någon jag är kär i att jag tycker om den personen. Jag gör allt för att få honom att tro att jag INTE tycker om honom. Jag blir med andra ord, ursäkta språket, en hagga när jag börjar gilla någon!

Varför pushar jag bort killen innan han ens har fått en chans? Kanske för att jag inte vill bli sårad. Det gör väldigt... väldigt ont att älska med risk att inte bli älskad tillbaka. I stundens hetta tänker jag inte på att jag kanske får personen att må sämre pga. mitt tillbakavisande beteende. Det är inte ett aktivt beslut som jag tar utan det kommer smått undermedvetet. Som när jag upptäcker att jag sade något som kan vara sårande så får jag panik och fortsätter slänga ur mig kommentarer och ibland kan jag även få en black out - jag blir helt tom i bollen.

Jag har därför reflekterat en del på mitt beteende och just att våga lida. I Matteusevangeliet 5:46 säger Jesus: "Om ni älskar dem som älskar er, skall ni då ha lön för det?"
Man måste våga lida, annars kommer man aldrig att kunna älska såsom Herren vill att vi ska älska varandra. Vi måste kunna ge av oss själva utan att förvänta oss något tillbaka, våga bli sårade, som Jesus sårades på korset.


Här kommer en lista på saker att tänka på när du är kär: 

1. Be: Om du är kär i någon men vågar inte säga till den personen att du är kär i henne eller honom så be den helige Anden om "mod", men be även att du gör Herrens vilja. Att jag vill bli tillsammans med en person innebär inte per automatik att Herren önskar det för mig. Be Herren att ta bort känslorna du har gentemot den personen om det inte är Hans vilja. Och glöm inte att be för personen du är kär i.

2. Don't go crazy stalker: Börja inte förfölja personen på Facebook, gå inte genom hans eller hennes vänlista och alla likes och kommentarer. Börjar du inbilla dig att ni har en relation kommer det sluta med att du blir svartsjuk när någon tar kontakt med honom eller henne. Svartsjukan kommer föra dig bort från Gud.

3. Fika?: Om fjärilarna i magen vägrar försvinna, ta första steget. Jag vet inte varför man faller för någon, men ärlighet är Herrens väg, man ska våga säga till en person man tycker om "hey, jag har en thing för dig, let’s grab a cup of coffee en dag". Jag vet, det är sjukt pirrigt, men just do it! För du förtjänar ett svar. Om Jesus vågade lida för oss, för våra synder, då vågar vi säga till personen vi tycker om att man faktiskt tycker om den.

Kanske skickar Gud en person in i mitt liv för att visa att jag är bättre än dumma kommentarer. Att jag behöver förändra mitt kärleksspråk. Han kanske skickar en person åt ditt håll för att lära dig någonting även om det slutar med att ni inte blir tillsammans.

Lycka till!
- Anonym 
När jag var 18 år, bad jag en novena till den helige Josef, så att han skulle ordna en make till mig, som liknar Orlando Bloom. Ja, jag vet, 18 år är barnsligt ung, och vid den tidpunkten längtade jag efter att vara en ung brud med en ljusrosa spetsslöja som skulle dansa längst gången i kyrkan till Chuck Berrys "It Was A Teenage Wedding" (jag skojar inte - de var mina bröllopsplaner).

Vid den tiden spelade det ingen roll för mig om killen var katolik eller inte, så länge han var väldigt snygg och hade tjockt hår. Självklart var mina prioriteringar i sin ordning. Tydligen gick inte min bön igenom och jag är fortfarande ogift. Tack, helige Josef för obesvarade böner!

Jag har dock inte vågat be en novena till helige Josef för en förödande vacker man under tjugo årsåldern. Varför? Mitt skäl har ironiskt nog att göra med det faktum att jag blev mer seriös med min tro. Låt mig få förklara: Under den tioåriga tiden mellan 20 och 30 hörde jag en hel del män och kvinnor säga att de bad till helige Josef för en man eller hustru, och att, ja, de fick en man eller hustru, och att helige Josef gav dem vad de begärde, men det fanns en hake: nämligen att deras make/maka inte var katolik och i vissa fall t.o.m. anti-katolik.

Jag blev ganska avskräckt från att be till helige Josef eftersom jag inte trodde att mina nerver kunde stå ut med någon som hatar kyrkan. När jag lyssnade på människor beklaga sig över att vara gifta med icke-kristna förstod jag att vara gift med någon som hatade den katolska kyrkan var långt värre än att vara singel. Jag var rädd för att samma öde skulle drabba mig, att hitta någon och bli kär, men med en man vars hjärta var fylld med förakt.

Men tiden läker sår och många av de icke-kristna (som nämns ovan) som gifte sig med katoliker har konverterat. Det kan vara en del av helige Josefs master-plan att han parar ihop katoliker med icke-kristna så att de katolska ska hjälpa sina livskamrater att hitta hem.

Med tanke på hans meritlista av att hitta makar och hustrur för män och kvinnor som är kallade till äktenskap, bör St Josefs festdag verkligen firas mer än alla hjärtans dag. Om Alla hjärtans dag är en metafor för romantik, då står helige Josefs dag för kärlek och äktenskap.

14 februari är för bubbelvin och billiga chokladhjärtan, men helige Josefs festdag, 17 mars och 1 maj, kan bli dagen när man förnyar sina bröllopslöften, en tid då man visar barnen sin brudklänning och en tid då man skålar med sin bästa champagne. För vissa katoliker som bad novenan för en make/maka - och fick mannen / kvinnan i sina drömmar - kan det vara en tid av tacksamhet.


Prefekten för Troskongregationen, näst efter påven den som uttalar sig i lärofrågor i Vatikanen, har svarat på frågan om påve Franciskus senaste förmaning, Amoris Laetitia, har öppnat dörren för frånskilda och borgerligt gifta att ta emot Kommunion.

Kardinal Gerhard Müllers svar är entydigt: Kyrkans lära kan inte förändras, och förmaningen gjorde inte det.

Kardinalen gav sitt yttrande i samband med en resa till Spanien. Som Die Tagespost rapporterat om, och som översatts av Maike Hickson på 1Peter5 till engelska, så svarade Kardinal Müller direkt på de argument som försöker tolka Amoris Laetitia och framhållit, för att citera nyhetstidningen, att "dörren har blivit öppnad för omgifta att få ta emot Kommunion i individuella fall."

Tidningen rapporterar att kardinalen fastslog, "med beslutsamhet", att detta inte var fallet, och att tidigare påvars redogörelser i frågan fortfarande står fast.

"Detta gäller helt klart för mottagandet av Kommunionen för omgifta frånskilda" sade Müller. "Vad som lärts ut av Johannes Paulus II i Familiaris Consortio och av Benedikt XVI i Sacramentum Caritatis är fortfarande gällande på ett oförändrat sätt."

Påståenden om att Amoris Laetitia ändrat bruket i Kyrkan gällande Kommunion för frånskilda och omgifta baseras mycket på fotnot 351, som är i en kontext som ägnas åt Kyrkan pastorala omsorg för par i "irreguljära" förhållanden, och som säger att detta bistånd "i vissa fall inkluderar Sakramentens hjälp" - med referens till Botens Sakrament och Eukaristin. 

Likväl, denna ringa fotnot mottogs av många, inklusive ett flertal tyska biskopar, bland dem Kardinal Reinhard Marx, som en förändring bort från helige Påve Johannes Paulus II i Familiaris Consortio. Kardinal Walter Kasper, utan att göra en referens till fotnoten, påstod att det "verkar klart" att förmaningen tillåter Kommunion för omgifta frånskilda.  

I Familiaris Consortio säger påve Johannes Paulus II att par i äktenskapsbrottsliga omgiften bara kan motta Eukaristin om de separerar, eller om de inte kan detta på grund av "allvarliga skäl", skall de leva som bror och syster dvs. utan en sexuell relation. 

Dock klargjorde Kardinal Müller att denna Magisteriala lära, inte kan förändras, och även om påven hade intentionen, så saknas förutsättningarna för att göra en sådan rejäl förändring i Amoris Laetitia.

"Om Amoris Laetitia ämnade upphäva en sådan djupt rotad och viktig troslära skulle den uttryckt sig tydligt och gett anledningarna till detta. Emellertid, en sådan redogörelse är inte att hitta. Inte någonstans tar påven upp frågan kring sina företrädares argument. Den baseras inte på den subjektiva skulden av dessa våra bröder och systrar, utan snarare, på den synliga, objektiva livsstilen som är i motsats till Kristi Ord."

Angående fotnot 351 sade kardinalen att den inte talade om specifikt om omgifta frånskilda. 

"Utan att gå in på frågan på djupet, är det viktigt att påpeka att denna fotnot hänvisar på ett allmänt sätt till objektiva situationer av synd, och inte till specifika fall av borgerligt omgifta frånskilda" sade han. "För denna senare situation har sin egna distinkta karakteristik som särskiljer sig gentemot andra situationer."

Kardinalen klargjorde återigen att fotnot 351 ändrade läran som förkunnades av påve Johannes Paulus II eller Kardinal Joseph Ratzinger, när den senare var prefekt för Troskongregationen. Fotnot 351 "berör inte tidigare lära" sade kardinalen. "Föreskrifterna från FC 84 och SC 29 och deras tillämpning i samtliga fall fortsätter vara giltliga."

Kardinal Müllers redogörelse angående den omdiskuterade fotnot 351 är sannolikt det högsta klargörande vi kommer att få från Vatikanen. När påve Franciskus nyligen blev tillfrågad angående fotnoten under en resa från ön Lesbos i Grekland, svarade han att han mindes inte den, eller vad den sade. 

Kring frågan om Kommunion för frånskilda och omgifta, hänvisade påven journalisterna till en presentation av Kardinal Christoph Schönborn som hölls i Vatikanen samma dag som förmaningen släpptes. 

I den presentationen, citerade kardinalen  fotnot 351, och sade att den ger svaret på frågan om vad påven säger "i sammanhanget om tillgång till Sakramenten för folk som lever i "irreguljära situationer?"  Då sade Kardinal Schönborn: "I bemärkelsen om "via caritatis" (AL 306) bekräftar påven, att Sakramentens hjälp kan bli mottagna i speciella fall. Men för dessa fall ger han oss inga fallstudier eller recept..."

Die Tagespost rapporterade också att Müller på andra håll gällande frågan om Kommunion för frånskilda och omgifta bekräftade otvetydligt Kyrkans traditionella lära:

"Principen är att ingen riktigt vill ta emot ett Sakrament - Eukaristin - utan att samtidigt leva i enlighet med de andra Sakramenten, bland dem Äktenskapets Sakrament. Den som lever på ett sätt som motsäger den äktenskapliga förbindelsen motsätter sig Äktenskapets Sakraments synliga tecken. Med hänseende till hans egen person, blir han ett "mottecken" gentemot oupplöslighet, även om han subjektivt är utan skuld. Precis som att hans egna liv är i motsats till tecknet, så kan han inte vara delaktig i det högre Eukaristiska tecknet - i vilket den inkarnerade kärleken av Kristus är manifesterad - genom att motta den heliga Kommunion. Om Kyrkan skulle tillåta en sådan person att motta den heliga Kommunionen, skulle hon i så fall begå den gärning som Thomas Aquinas kallar för "en falskhet i de sakramentala tecknen." 

En fri översättning från Life Teen