Skapade för oändlig kärlek


Jag tänkte skriva av mig om något som jag burit med mig sedan Världsungdomsdagarna i Krakow. Biskop Anders talade då om kärleken och vår relation till Gud och människor omkring oss.

Har du någonsin tänkt på varför du längtar efter kärlek? Att bli älskad och att älska någon. Vi människor är verkligen unika i skapelsen och det finns något som Gud har satt i oss som jag tycker är väldigt fascinerande. Gud har skapat oss för oändlig kärlek. Det är inbyggt i var och en av oss att längta efter fullkomlig och perfekt kärlek.

Som troende kristen har man en källa till denna kärlek och det är Gud själv. Ni har säkert hört det flera gånger: ”Gud ÄR kärlek”. Detta fick en ny betydelse för mig under katekesen med biskopen. Det är bara Gud som kan fylla det oändligt stora tomrummet som vi har i våra hjärtan. Det finns ingen person här på jorden som kan göra det. Enbart Gud. Augustinus sammanfattar det jag vill säga väldigt bra: ”Du, o Gud, har skapat oss till Dig, och vårt hjärta är oroligt till dess att det finner vila i Dig”.

Eftersom att Gud har satt en längtan efter oändlig kärlek i oss så är det inte så konstigt att vi dras till att förvänta oss det av människor runt omkring oss. Vi vill ha perfekt kärlek från vår partner, från våra föräldrar, syskon och vänner. Detta är inte bara svårt utan omöjligt att kräva av en operfekt människa. Det var när jag tidigare denna månad blev prövad som jag märkte att jag gör detta hela tiden. Speciellt när det kommer till mina vänner. Men det är verkligen viktigt att komma ihåg att ingen här på jorden är perfekt och därför kan vi heller inte förvänta oss någonting perfekt av varandra.

Jag tror personligen att detta är en stor orsak till varför vi har så många skilsmässor i Sverige. Man förväntar sig någonting av varandra som ens make/maka inte kan ge. Absolut kan vi ge och ta kärlek men det kommer så småningom att brista någon gång. Den ena kommer att göra den andre besviken. Det är så vi fungerar. Nyckeln är då omvändelse och förlåtelse. Att alltid gå tillbaka till grunden, till Gud.

Det är givetvis både troende och icke-troende som gör detta misstag eftersom att ingen av oss är fullkomlig. Däremot har kristna alltid Gud att luta sig tillbaka på. Det finns en grund som är oerhört stabil. Särskilt om båda personerna i förhållandet älskar Gud först. Det finns en kraft att hämta hos Gud som man inte kan hitta någon annanstans. Svaret till våra ensamhets- och kärleksproblem är att dra styrka och kärlek från Gud som är en outtömlig källa. När vi tror på Honom så behöver vi inte förvänta oss perfekt kärlek från någon annan utan vi kan mätta oss på den fullkomliga kärlek som Han ger oss.

/Pernilla