Det vackra med sex och kyskhet: En reträtt i Kroppens Teologi

Rögle Kloster, den 18-20 november 2016

En hel helg i fullständig tystnad, djup bön och intellektuella fördrag stod på programmet för 30 av SUKs medlemmar hos dominikan systrarna i Rögle utanför Lund. Omgiven av vacker skånsk natur, avskilt från den stressiga och ofulländade vardagen, låg en plats där Gud ständigt ligger i centrum, en plats som många söker men få hittar. Att få komma ut dit och spendera värdefull tid med fantastiska vänner, de underbara systrarna men framförallt Gud och hans ändlösa kärlek var mycket givande och gav en ny dimension till vår tro.

Då jag från Uppsala åkte senare än vad som var att föredra anlände jag till klostret efter att tystnaden inletts. Jag fick skjuts av Simons Taxi AB med Fadi som kartläsare och kom fram till en tyst gård. Väl inne i huset kändes tystnaden som en allvarsam frihet. Det var speciellt att hälsa på kära vänner utan användning av ord, och jag kände på mig att just tystnaden skulle vara väldigt viktig under helgen. Sovrummen var enkla, inredda med madrass, skrivbord, skåp och hylla och ett handfat. Det kändes så uppfyllande att leva i en enkelhet som gav så mycket mer än vår lyxiga vardag.

Efter kvällsbön och en stunds läsning lade jag mig, för att bli väckt till ett ljuvligt knackande kl 07.00. Men jag klagar inte. Laudes innan solens uppgång är underbart, och att börja dagen med tacksägelse och bön till vår Skapare kändes så rätt. Frukosten som följde åts och dracks i tystnad, med klassisk musik i bakgrunden. Man kände en inre lugn då man slapp ta plats och bevisa sig genom språket och att vara högljudd, och fick en annan ödmjukhet gentemot varandra och Guds gåvor. Efter frukosten fick vi fritid som många spenderade åt att be, andra med att läsa och ytterligare vissa åt att reflektera.

Det är inte ofta man kan lägga flera timmar i sträck på Gud, speciellt på att LYSSNA till Gud, jag tror att många av oss var tacksamma för möjligheten vi fick att göra det.

Sedan stod Lectio Divina på programmet, Höga Visan och delar av Tobits Bok hade Syster Sofie skrivit på tavlan, och läste de försökte vi. De är båda fantastiska texter, litterära verk av hög klass, och med en mening som säger så mycket om Gud och hans plan för oss. Att förstå texterna på ett djupare plan gjorde jag verkligen inte, men en grundläggande förståelse för deras innebörd efter Syster Sofies genomgång fick jag, och som hon talade till oss. Hennes fantastiska lugn and ödmjuka stil fick mig att sitta fastklistrad. Hon talade om kroppens språk, det vackra med kyskhet och sex och om förståelsen för mannen och kvinnans kropp som symbol för Kristus i kyrkan. Senare under dagen fick vi ta del av mässan, där Systrarnas sång förgyllde rummet. En tyst och god lunch stod näst på programmet och sedan egen tid. Själv tog jag en lång promenad runt det vackra klostret i den sköna naturen. Att be till vår Skapare i Hans perfekta natur var speciell och jag håller kärt den tiden vi fick att lyssna på Herren.

De kommande timmarna läste vi Bibeln gemensamt och fick chansen att lyssna på föredrag av Syster Sofie.

Efter middagen, ännu en väldigt god sådan, hade vi Sakramental tillbedjan från kl. 20:00 till 24:00, vilken upplevelse det var! Upplevelse kanske låter som att ta i men tro mig det var det verkligen. Broder Cyrille-Marie berättade om hur man ska be korrekt inför Jesu kropp och timmarna som följde gav så mycket för själen. Rökelsens ljuva doft och ljusets skönhet i det mörka kapellet förgylldes av Kristus närvaro. Somliga somnade efter midnatt och blev väckta 07.00 för laudes, och det med glädje.

Söndagen innehöll ett sista föredrag, denna gång av Broder Cyrille-Marie. Den var glädjerik och hans utstrålning fångade oss alla, samt innehållet som till stor del handlade om att bemöta dagens värld med våra katolska värderingar. Efter högmässan bröts tystnaden och ute på gården fick de som vanligtvis pratar mycket sannerligen låta käften gå! Efter gruppbilder, lunch och utvärdering avslutades en fantastisk helg som jag som önskar att många andra ungdomar ska kunna få ta del av. Jag tackar SUK, Syster Sofie, Broder Cyrille Marie, Broder Emanuel men framför allt vår Herre och Skapare för denna möjlighet.