Kvinnan på bussen som avslöjade allt som är fel med vår generation!

Där satt jag med min bok, helt uppslukad av Scott Hahns djupa insikter om försoningens sakrament, när en ung kvinna steg på bussen i Jönköping. Hon pratade högt i sin telefon, satte sig bakom mig samtidigt som hon beklagade sig över att Jönköping är en "kristen jävla håla som bara har öppet till kl 2". Jag tänkte för mig själv... "Oh no she did not just insult my faith...". Ja, det lever en lättkränkt afroamerikansk kvinnas röst i mitt huvud.
Hon började snart därefter att berätta till sin vän om en man hon träffat under en fest, som bjöd henne hem:

"Han sa till mig att jag måste följa med honom hem, då tänkte jag 'äh jag gillar väl honom ändå' och gick in för att säga till tjejerna att de kunde åka hem utan mig, men när jag kommer ut igen var han borta. Det va väl ödet. Man måste väl tänka att det var ödet, annars klarar man det inte...."småskrattade hon åt sig själv. Sedan fortsatte hon med att hon har haft ögonen på en vältränad man med många snygga muskler och beskrev sig själv som "sugen" på honom. Utan att gå in på närmare detaljer omvandlade konversationen mig till en mannist, typ som en feminist men för män. "Han är mer än bara en kropp din tönt..." tänkte jag för mig själv. Men jag satt tyst, för att jag är inte socially awkward.

Telefonsamtalet tog ännu ett steg närmare avgrunden. Hon avslöjade att hon har en pojkvän som går henne på nerverna eftersom han inte förstår att de inte är "exclusive". Så nu skulle hon dumpa honom med motiveringen: "Han ger mig dåligt samvete för saker jag inte har lust att ha dåligt samvete för". ARE U KIDDING ME?!?! Whaaaat? Giiirl you need Jesus! okej lugn.... ja jag vet, jag överreagerar.

Plötsligt öppnade hon upp om sin ensamhet, och med det byttes mitt dömande (mea culpa) till sorg. Hon är ensam. Kom att tänka på Augustinus ord om Herren "Ty Du, o Herre, har skapat mig till Dig och mitt hjärta är oroligt, till dess det finner ro i Dig". Hon är ständigt på jakt, men hon letar på fel ställen. Tillfälliga förhållanden kommer aldrig att fylla tomrummet som bara Gud kan fylla.

Utan vidare självinsikt om vad hon precis snuddade vid beklagade hon sig över att män bara hör av sig under helger, de har aldrig tid för att fika med henne. Hon skakade snabbt av sig det med "Hur jävla tragiska är inte de? Jag lever enligt livsfilosofin att man lever bara en gång, jag borde kanske leta efter någon med samma livsfilosofi".