Att vara berusad av Gud

Om en  människa som så fullkomligt tillhör Gud att han kan göra vad han vill i och genom henne säger man att hon är en mystiker. En mystiker är någon som inte längre lever sitt eget liv. Gud lever hennes liv, han har tagit över ledningen. Paulus har givit en oöverträffad definition på mystik: "Jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig" (Gal 2:20). 
Mystikerna lär oss att det kristna livet är mycket rikare än vi tror. "Nöj er inte med så lite", säger de oss, "lev inte ett förkrympt liv, ni är större än ni anar". 

Vi behöver dessa Guds nära vänner för att de skall skaka om oss, vi som så ofta inskränker det kristna livet till vissa bud och plikter. De har ett budskap till oss. 
"Stackars du", säger de, "varför står du och fryser? Ställ dig i solen, njut av värmen. Varför försmäktar du av törst? Ställ under det forsande vattenflödet och drick. Det finns vatten i överflöd. Ditt liv behöver inte vara så fattigt. Du tror att Gud är långt borta. Men du behöver inte söka efter honom. Du har honom inom dig. Du bär på en skatt. Är det inte på tiden att du vaknar upp?" 
Utan mystikerna är det risk att vi betraktar kristendomen som ett kallt och dött skelett av lärosatser och moraliska uppmaningar. Mystikerna visar oss att skelettet faktiskt är en levande kropp, att kristendomen är fylld av liv, liv som gör oss lyckliga. De lär oss genom sitt eget exempel att Gud kan göra en människa berusad av kärlek och glädje. 

Broder Wilfrid Stinissen o.c.d.
Ur boken: I dag är Guds dag