Att tänka på när världen trycker ner dig:



”Jag, jag är den som tröstar er. Varför fruktar du människor, de dödliga, som är som gräset? Varför glömmer du Herren, din skapare, han som har spänt upp himlen och lagt jorden som grund? Du lever i ständig skräck för förtryckarens vrede. Han står redo att förgöra dig, men vad blir det av förtryckarens vrede? Snart skall den fjättrade befrias, han skall inte läggas i graven, och aldrig skall han sakna bröd.” Jesaja 51:12-14

Som kristen möts man ofta av skepsis och oförstånd. Många vill nedvärdera ens intelligens, förnuft och förstånd. Ibland möts man även av hån och förakt. I ett samhälle där få har en personlig tro på Gud är det lätt att känna sig ensam och vilsen, men även att ta åt sig av andras hårda ord. Människan vill av naturen hitta ett sammanhang där man passar in utan att bli ifrågasatt. Då är det lätt hänt att förneka Gud, att välja bort honom för det den här världen har att ge. Det är enklare att leva så som världen vill att vi ska leva, än att leva så som vår skapare vill att vi ska leva. Men den breda vägen leder aldrig till Herren, den leder oss bara bort från honom. 

Alltför ofta är vi rädda för vad andra tycker och tänker om oss på grund av vår tro. Men varför gör vi det? De är dödliga, precis som vi. De har ingen makt att skapa eller att ta liv. De kan inte förlåta våra synder, syna våra hjärtan och ge oss evigt liv. De kan inte älska oss så som vår Fader älskar oss, de har inte en plan för vårt liv och de har inte makt över döden. 

En före detta präst i min församling sa alltid ”Var inte rädda, Gud är alltid med er.” Det är ingen idé att bry sig om vad andra tycker och tänker om vår tro, för det är inte de som ska se oss i ögonen på den yttersta dagen och som ska granska vårt hjärta. De är inte de som ska döma oss, det är bara Gud som har den makten. Tillskriv inte människor egenskaper de inte har, ge dem inte mer makt över ditt liv än de förtjänar. Guds vägar är alltid de rätta, och det är dem som gör oss fullkomliga som människor. Ingen kan tjäna två mästare, och vi är kallade att alltid sträva efter Gud och hans kärlek. Den är mycket större än den kärlek någon annan kan ge dig, så välj inte bort den för något annat.