Mitt besök hos karmelitnunnorna i Glumslöv


Jag minns när jag och min trosundervisningsgrupp från Landskrona fick åka och besöka karmelitnunnorna i Glumslöv. Jag var 10 år gammal. Det var en solig dag, vägen till klostret var idyllisk eftersom det var vår och alla träd var gröna igen. När jag kom in i klostret möttes jag av en tystnad som skar in i hjärtat, men jag minns att jag tyckte tystnaden var behaglig. Jag kände att jag bara ville sitta där i lugn och ro.

Vi var med på en mässa där vi kunde höra nunnorna sjunga men vi kunde inte se de, då de satt på vänstra sidan av altaret i ett avskilt rum och deras sång var ljuvlig. Jag tyckte allt var spännande eftersom jag så gärna ville se nunnorna.

Efter mässan gick vi in i ett rum där vi stod på en sida av ett galler och nunnorna på den andra sidan av gallret. Mitt starkaste minne från det mötet var kärleken jag kunde se som strålade ur de, de utstrålade ett lugn som idag är sällsynt och de var väldigt glada att få se oss. Vi var glada över att få se dem också. De var väldigt snälla och ville besvara frågor, som vi barn tyvärr inte hade så många av. Vi var helt förundrade över livet där, hur nunnorna var klädda, hur klostret såg ut och hur avskilda nunnorna var från omvärlden. Frågorna som vi barn ställde var varför de valde klosterlivet och vad som inspirerade dem.


Idag, cirka 13 år senare efter besöket, kontaktade jag nunnorna med ett mejl där jag frågade om jag skulle kunna intervjua en av dem. Jag var rätt ivrig eftersom jag så gärna ville få träffa de igen. Efter två dagar fick jag ett svar där det stod att nunnorna sällan ställer upp till intervjuer, de gör endast få undantag. De sa att deras kallelse är av det fördolda slaget.
Men vad jag skulle hälsa till alla Confessiones skribenter och läsare var att de har oss i deras böner och att de tackar skribenterna för deras viktiga arbete med att sprida kunskap om och kärlek till vår katolska tro! Är inte det underbart? Det värmde verkligen mitt hjärta när jag fick deras svar och jag hoppas du känner likadant som läser detta.

Lovad vare Jesus och Maria!