Påve Franciskus om hur han minns Johannes Paulus II



Inför helgonförklaringen utav Johannes Paulus II nu på söndag så hade det kanske varit kul att få höra om hur folk minns honom. Vi på Confessiones' redaktion sprang över en intervju från 2005 efter påve Johannes Paulus II:s död med ingen mindre än påve Franciskus, då kardinal Jorge Mario Bergoglio som vi tänkte dela med oss av:
Om jag minns det rätt så var det 1985. En kväll gick jag för att recitera den heliga Rosenkransen under ledning utav den helige Fadern. Han var framför allihop, på sina knän. Gruppen var talrik. Jag såg den helige Fadern bakifrån, och undan för undan, kom jag in i bönen. Jag var inte ensam: Jag bad i mitten utav Guds folk, där jag och alla där tillhörde, ledda utav vår herde.
I mitten utav bönen blev jag distraherad, tittade på Påvens gestalt, hans ömkan, hans fromhet var ett vittnesmål. Och tiden försvann, och jag började föreställa mig den unga prästen, seminaristen, poeten, arbetaren, barnet från Wadowice...som låg på knä i samma ögonblick, reciterande Ave Maria efter Ave Maria. Hans vittnesmål slog mig. Jag kände att denne mannen, utvald att leda Kyrkan, följde en väg upp till sin Moder i himmelen, en väg utstakad från sin barndom. Och jag blev varse om tyngden i orden utav Modern i Guadalupe till den helige Juan Diego: "Var inte rädd, är jag inte din moder?" Jag förstod Marias närvaro i Påvens liv. Den vittnesbörden blev inte omedelbart bortglömt. Sedan dess ber jag samtliga utav Rosenkransens femton mysterier varje dag. 

Hur minns du Johannes Paulus II?