Biktens hemligheter


Bikten, eller försoningens sakrament som den snarare heter, är nog det svåraste sakramenten av de alla för många. Jag minns min första bikt. Jag hade i flera månader dragit ut på det hela. Hade otroligt svårt att ta mig till bikten. Bara tanken fick mig att nästintill börja svettas, prata nervöst och känslan av illamående kom smygande. Själva bikten som sådan var inget problem. Man såg det som en underbar nåd och möjlighet till att börja om på nytt. Problemet var bara att man själv var tvungen att gå igenom den och det gjorde en skakig.

Det som jag har lärt mig med tiden och som mitt äldre jag skulle vilja säga till mitt yngre, obiktade jag är dock följande. Jag skulle vilja påstå att bikten inte bara handlar om försoning. Bikten är så mycket mer. Efter 2-3 bikttillfällen upptäckte jag att förutom att bli förlåten så fanns det vissa saker som man exempelvis kämpade lite extra med som helt enkelt bara försvann. Om det för exemplets skull var att jag svor mycket så försvann helt plötsligt frestelsen att svära och jag fick helt plötsligt möjligheten att till en större grad kontrollera min egen tunga. Jag kunde inte förklara det men visste helt klart att något mycket mer än bara förlåtelse var i görningen.

I boken 7 Secrets of Confession pratar Vinny Flynn om att bikten även botar och återställer. Det var just detta som jag förstått men aldrig riktigt kunnat sätta orden på! Det är förlåtelse. Men Kristus har redan tagit på sig alla världens synder när Han dog på Korset. Alla synder som hänt och även kommer att hända i framtiden har Han redan tagit på sig på Korset. Men eftersom prästen, som förmedlar sakramentet, även vid det tillfället är ”in persona Christi”, dvs är Kristus, är detta en av två tillfällen då vi faktiskt möter Jesus. Det andra är i Eukaristin. Och när vi möter honom med uppriktig ånger så botar och återställer han oss.

Så när du går till bikten, kom ihåg att Kristus inte bara förlåter – Han botar även. Börja även göra detta till en vana. Gå en gång i månaden till bikt! Påve Franciskus går tydligen till bikt varannan vecka så varför inte följa det exemplet? Varför missa tillfället att faktiskt möta Kristus själv i egen hög person men även få styrka att överkomma alla frestelser?


Ta chansen!