Sokrates försvarstal


En dag under en filosofilektion tog min lärare upp Sokrates försvarstal. Den handlar om när Sokrates (en känd grekisk filosof) sa att han var smartare än alla andra eftersom han visste att han inte visste någonting. Sokrates menade att alla han hade mött trodde att de visste allt som fanns att veta, eller överhuvudtaget ansåg sig ha kunskap, medan han visste att han inte förstod saker och hade mycket kvar att lära sig, vilket gjorde honom smartare än dem. För om du inte vet att du inte vet, är du dummare än den som vet att han inte vet, för han vet någonting du inte vet (<-- läs om den igen, du kommer fatta!)

Det dröjde lite tills klassen förstod Sokrates resonemang, varav min lärare frågade oss om vi höll med. Nästan alla i min klass instämde då och sa att det lät logiskt. Det slog mig att vi människor inte kan förstå Gud. Vi försöker... men när Gud inte passar vår mall som vi har utformat utifrån den kunskapen vi har, drar vi slutsatsen att han inte finns. "För om Gud fanns skulle han ju..." är en vanlig början på ett argument mot Guds existens.
Men Gud är större än oss! Hur kan en hund fullständigt förstå och begripa sin ägare? Det går inte, hunden har inte den förutsättningen. Den helige Augustinus lärde oss att vi som kristna inte heller har förmågan att fullständigt begripa Gud (vilket ni kan läsa mer om i Pipos text om lidande). Och just för att vi känner till vår okunskap döms vi lik Sokrates.