Det räcker väl bara att göra gott för att komma till himlen?



Emellanåt när man diskuterar med folk stöter man på påståendet att det bara räcker med att vara en god människa för att komma till himlen. Denna diskussion är dock lite missuppfattad. För att göra den rätt kommer jag hädanefter inte kalla det för goda gärningar utan för positiva. Detta för att man skall förstå Kyrkans syn på frälsning och nåd.
Själva påståendet, att om man efter att man blivit döpt, utfört mängder av positiva gärningar, så kommer man till himlen, är i sig riktigt. Men själva påståendet för sig självt är inte riktigt hela sanningen. För att ge två exempel:

Synd i sig, menar vi katoliker, är att förolämpa eller all skymfa Gud. Det betyder att vi skiljer oss från Guds vänskap, att vi kapar de vänskapsband vi har med vår Skapare, när vi utför en gärning som Gud har sagt till oss att inte utföra om vi vill stå i god jord med Honom. Tankar och funderingar är även dessa gärningar då vi gör något precis som att andas, simma och att promenera.

Synd är en gärning. Gud kommer, någon dag, döma oss alla och bestämma vem av oss som är värdig att spendera evigheten med Honom. Hur kommer Gud döma oss? Han kommer att titta på våra handlingar och gärningar. Vi kommer helt enkelt bli bedömda efter vad vi gjort och inte har gjort.

Enligt kristen teologi är Gud den allomfattande måttstocken där allt gott och ont (synonymerna är respektive positiva och negativa) där Gud är 100 % god. Guds vilja är att vi alla skall vara goda. Han vill att vi skall vara mer positiva än negativa. Om syndandet i sig självt är något som vi utför genom våra handlingar och gärningar så borde kunna fortsätta bevara vår vänskap med Gud genom våra handlingar. Ju mindre negativa handlingar vi utför desto mer står vi i god jord hos Gud. Ju mer positiva handlingar vi utför desto mer fortsätter vi stå i god jord hos Gud. Ju mer goda handlingar vi gör ju mer står vi i god jord hos Gud.

Det jag vill ha sagt är i alla fall att Gud kommer i slutändan döma oss genom våra handlingar genom hela vårt liv. Genom våra handlingar kan vi välja att vara i vänskap med Gud eller falla i dålig jord. Vi har fri vilja att följa eller inte följa Gud. Väljer vi det senare, vilket betyder att vi syndar, väljer vi att inte fortsätta vänskapen med Gud.

Och ja, vi måste ha tro på vår herre Jesus Kristus. Men samtidigt så är våra handlingar en reflektion av vår tro. Goda gärningar kan få dig att komma till himlen, men inte för sig självt. Precis som tro för sig självt inte kan få oss till himlen då det står i Jak 2:26 att tro utan gärningar är död. Och i Rom 3:22 står det att vi är räddade genom tro på Jesus Kristus. Katolsk teologi stöder båda dessa av Bibelns lärande.

Katolska Kyrkans Katekes säger i avsnitt 2008: 
”Människans förtjänst återgår för övrigt själv till Gud, ty dessa goda handlingar sker i Kristus och härstammar från den helige Andes förekommande nåd och hans hjälp.”

Katekesen går djupare i avsnitt 2010:  
”I nådens ordning tillkommer initiativet Gud, ingen kan förtjäna den första nåden, vid början av omvändelsen, förlåtelsen och rättfärdiggörelsen.”

I samma avsnitt står det: 
”En kristen människa ber om dessa nådegåvor och goda ting. Bönen förser oss med den nåd vi behöver för våra förtjänstfulla handlingar.”


Katolska Kyrkan tror inte att gärningar allena gör att man kommer till himlen lika lite som att tro allena gör detta. Däremot goda gärningar tillsammans med tro är en förtjänst.


Patrik har även skrivit: