Big Bang - Jorden på 7 dagar?




Big Bang = Jorden på sju dagar?

När man läser Big Bang-teorin och jämför den med den kristna skapelseberättelsen så tänker man att det finns väldigt mycket som skiljer dem åt, och att det med största sannolikhet inte finns några likheter alls. Men dessa två berättelser har väldigt mycket gemensamt när man betraktar den kristna skapelseberättelsen symbolisk.

Den första meningen i Bibeln lyder ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” På hebreiska så är det ett idiomatiskt uttryck, alltså menas ”himmel och jord” hela universum. Alltså: I begynnelsen skapade Gud hela universum.
Sedan talar Bibeln om att det tog sju dagar när världen (universum) skapades. Men Bibeln säger också:
”Men en sak får ni inte glömma, mina kära: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag." (2 Pet 3:8)”

Eftersom definitionen av ”tid” skiljer sig vad gäller människor och Gud så bör de sju dagarna tolkas symboliskt.

Alltså är det fullt möjligt att som katolik tro på Big Bang teorin och evolutionsläran (minus slumpen). 

Personen som grundade och gjorde Big Bang teorin till vetenskap var en katolsk munk och astronom, vid namnet Georges-Henri Lemaître


När Lemaître först försökte framföra teorin till etablissemanget så avvisades den, eftersom teorin ansågs vara alltför lik skapelseberättelsen. Men Big Bang är idag mer än en vanlig teori. Den har ett starkt vetenskapligt stöd och är den teori vi använder/utgår ifrån när vi försöker förstå universum. Man brukar dela in Big Bang i tre delar (pelare):



  • Den första pelaren handlar om universums expansion. Att galaxerna rör sig bort från varandra ger en logisk mening till den tidpunkt då all materia var samlad i en punkt som började expandera.


  • Den andra pelaren handlar om grundämnena. 3/4 av universum består av väte och 1/4 helium (plus lite av de andra tyngre grundämnena). Enligt Big Bang teorin så skapades väte först och omvandlades sedan till helium i kärnreaktionerna.


  • Den tredje pelaren handlar om kosmisk bakgrundsstrålning. Kosmisk bakgrundsstrålning är strålning som ”blev över” av Big Bang. Utifrån Big Bang så uppstod den här strålningen när universum hade kylts ner, efter 380 000 år. Universum var då 3000 grader varmt, och det betyder att strålningen också måste ha varit det. Idag kan man se att strålningen är tre grader över nollpunkten, alltså att det har sänkts, och det beror på att universum utvidgas, likaså bakgrundsstrålningen.
Big Bang förutsätter att universum faktiskt expanderar. Big Bang teorin är den hittills bästa beskrivningen på hur universum skapades samt dess utveckling. Den kristna skapelseberättelsen försöker inte motbevisa Big Bang - tvärtom!

Man vet att allt började existera, men inte orsaken till varför?. Plancktid kallas den tid precis efter universums skapelse, och med dagens fysisk går det inte att få fram vad som hände just då. Därför brukar man på skoj kalla plancktiden för ”Guds enheter”, något som kanske faktiskt kan ha en sanning i sig ...

I och med att man inte kan spåra det som hände innan/under plancktiden, kan det mycket möjligt skett en tvist under denna period - något som antagligen skulle ha blivit ett motbevis för någon av skapelseberättelserna.

Om punkten som universum skapades av, enligt dagens forskare, bestod av hela universum (inkl. rum, tid och alla krafter), vad fick punkten att expandera? Det som fick punkten att expandera måste väl i så fall ha varit starkare/större än punkten, annars hade punkten varit ”bekväm” i sitt tillstånd? Det hänvisar till att det kan ha varit Gud som skapade Big Bang, för om det var något som satte igång det, vad var det för något om det inte fanns i punkten, utan utanför?

Det finns dock en olikhet som de flesta brukar tala om - människans skapelse. Jag tänker inte gå in så djupt på detta eftersom jag då skulle komma ur den röda tråden, men enligt Bibeln skapades människan ”direkt”, så att säga, utan att ha varit en ap-liknande varelse, medan evolutionsteorin hänvisar till att en hel del år (understryk ‘en hel del’ ...) innan människan utvecklades. Adam och Eva bör egentligen också tolkas symboliskt. På hebreiska betyder Adam ”jordvarelse” och Eva betyder ”liv”. Berättelsen om Adam och Eva skildrar vad meningen med det mänskliga livet är, och besvarar de kristnas frågor om vart människan kommer att ta vägen, varför ondska/lidande finns etc. Att Eva skapades ur Adams revben symboliserar för att mannen och kvinnan hör ihop - men det är en annan femma. Hur det egentligen gick till är vetenskapsmännen kluring att lista ut. ;-)

Jag hade tänkt att avsluta detta inlägg med ett ganska välkänt citat som lyder: ”Vetenskap förklarar hur, religion förklarar Varför.”