En intervju med Don Bosco



En unik händelse skede 1884 i Don Boscos liv. Han gav då sin första och enda intervju med en fransk journalist som skrev för Journal de Rome. Vi på Confessiones Nostraes redaktion är här med glada över att återge en del av denna intervju.

Reporter: 
Med vilket mirakel har ni kunnat grunda så många hus i så många länder?

Don Bosco:
Jag har lyckats med klart mer än vad jag hoppades men jag vet inte hur. Den saliga Jungfrun känner våra behov och hon hjälper oss.

Reporter:
Hur hjälper Hon dig?

Don Bosco:
Till exempel. En gång mottog jag ett brev från Rom som sade att Heliga hjärta-huset behövde 20 000 lire inom en vecka. Vid det tillfället hade jag inga pengar. Jag lämnade brevet vid dopvatten-funten, bad innerligt till den saliga Jungfrun och gav mig till sängs, och lämnade saken i Hennes händer. Nästa morgon mottog jag ett brev från en okänd person. [Det stod:] "Jag har gett ett löfte till vår Fru. I utbyte mot en speciell tjänst så ger jag 20 000 lire." Vid ett annat tillfälle var jag i Frankrike. Där fick jag den otrevliga nyheten att ett av mina hus var i trångmål om inte 70 000 lire uppkom på studs. Jag kunde inte se någon lösning, så jag bad. Jag skulle precis gå och lägga mig runt kl. 22 på kvällen när någon knackade på dörren. Det var en vän som hade med sig en tjock mapp. "Don Bosco, jag har testamenterat 70 000 lire för ditt arbete. Men idag slog det mig att det är bättre att inte vänta på döden innan man gör gott. Jag har tagit med det till dig. Här är 70 000 lire."

Reporter:
Dessa är mirakel. Vågar jag diskret fråga när du utfört mirakel själv?

Don Bosco:
Jag har bara tänkt på att göra min plikt. Jag har bett och litat på Madonnan. 

Reporter:
Don Bosco, kan du kommentera kring din pedagogiska filosofi och de metoder som du använder dig av i dina skolor som är så beundrade? Hur hanterar du att behålla disciplinen när du befattar dig med så många pojkar?

Don Bosco:
Den salesianska vägen att utbilda de unga är rätt enkel. Jag insisterar på att låta pojkarna vara pojkar. Låt de leka och roa sig så mycket de vill så länge man inte kränker Gud. Men jag har en pedagogisk filosofi, som innebär att upptäcka en pojkes bästa kvaliteter och sedan nyttja dessa till hans fördel. Du måste hålla med att alla personer är som bäst när han gör något han gillar och  gör bäst. Barn är likadana. Främja deras positiva kvaliteter och de kommer växa och frodas. När det kommer till disciplin - kärlek och respekt för de unga är svaret. Under de 46 år som jag jobbat med barn, har jag aldrig behövt ta till kroppsstraff, vilket mycket är en trend. Och om jag får tillägga, alla de barn som kommit under min vård, har alltid fortsatt att visa mig deras kärlek och respekt.

Reporter:
Låt mig fråga om ditt missionärarbete i främmande länder. Hur har du lyckats nå så avlägsna ställen som Patagonia och Tierra del Fuego?

Don Bosco:
Tja, ärligt, vi har kommit så långt genom att ta ett steg i taget.

Reporter:
Vad tänker du om det nuvarande tillståndet för Kyrkan i Europa och Italien? Hur ser du på framtiden?

Don Bosco:
Jag är ingen profet. Ni journalister är lite det. Ni borde bli frågade detta. Ingen utan Gud känner till framtiden. Likväl, mänskligt sett, ser framtiden dyster ut. Min prognos är ledsam, men jag är inte rädd. Gud kommer alltid rädda sin Kyrka, och vår Fru, som synbart skyddar den samtida världen  och kommer göra att frälsta reser sig.

Från Teresio Boscos bok 'Don Bosco'.