Confessiones: Adoption är ett alternativ!

Jag minns att jag för ett par år sen såg en politiker bli dumförklarad på tv för att ha föreslagit att Sverige bör uppmana kvinnor att adoptera bort sina barn, som alternativ till abort. Medan jag satt på soffan och stirrade in i tv-skärmen så kunde jag inte hjälpa att bli grymt chockad över att vi i Sverige inte redan gör det. Visst finns möjligheten, men det är väldigt ovanligt med inrikesadoption.

Inom vården är man snabb med att föreslå abort till en ung osäker kvinna som får reda på att hon är gravid. Däremot föreslår man inte adoption som ett alternativ till henne. Men kritiken denna politiker fick mottag kretsade bland annat kring hur hon kunde förvänta sig att någon ska ge bort sitt barn? Tänk på de som inte hade råd att behålla barnet, de skulle känna sig pressade att adoptera bort det. Hur skulle barnet känna när det får reda på adoptionen...?

Man drog slutsatsen att adoption gör mer skada än nytta och debatten lades snabbt ner. (Jag får tillägga att politikern tog tillbaka sitt uttalande efter att ha blivit tillrättavisat av sitt parti). 

Men argumenten mot adoption är långt ifrån tillfredsställande.

Om en kvinna inte kan behålla sitt barn på grund av sin ekonomiska situation i ett land som Sverige, så är det ett stort samhällsproblem som bör tas på största allvar! Hur kan vi leva i ett land där vissa kvinnor tvingas till abort (eller eventuellt till adoption) pga brist på pengar? Varför diskuteras inte det här i median? Varför fylls inte gatorna med demonstrationer mot denna enorma orättvisa? Hur kan man ens säga "Tänk på de som inte hade råd att behålla barnet?" utan att inse hur okompatibelt det är med ett "jämställt land". 

Det andra som lyftes fram var barnets perspektiv, hur skulle det känna sig? Men barnet får via adoption åtminstone möjlighet till att just KÄNNA – han eller hon skulle inte berövas sin rätt till känslor, vare sig det är ledsamma eller glada känslor.

Om en barnmorska kan föreslå för en kvinna att göra abort så kan barnmorskan lika gärna föreslå att hon även bör fundera över adoption. Av de 35 000 - 40 000 aborter som sker årligen, tror ni inte att några av dessa kvinnor skulle hellre ha valt att adoptera bort barnet? Varför låter vi inte dem fatta det beslutet!