Vad skulle du ha gjort?



”Du är VD utav det största besprutningsföretaget i världen och du säljer besprutningsmedel till majoriteten av jordbruken i världen. Du tjänar trillioner kronor varje år. En dag kommer en av dina arbetare till dig och säger att de har hittat ett sätt att skapa en säd – ett genmodifierat säd som man inte behöver bespruta. Vad gör du för att tjäna så mycket pengar på det som möjligt?”

”Du skaffar patent på sädet.”

”Precis.”

”Fast du tjänar fortfarande mer pengar om människorna behöver bespruta sina växter varje år. Så jag skulle antagligen inte dela mitt patent med någon.”

”Men om vi säger så här – vi skapar en sorts majs som behöver endast pyttelitet vatten för att växa. Det skulle rädda miljoner med människor. Vad gör du?”

”Säljer det till de länderna med det högsta priset som de klarar av att betala, så att de länderna blir tvungna att köpa det.”

”Okej, bra, är det någon annan som har en idé? Ah, du, vad skulle du göra?”

”Ge det gratis.”

Vad hjälper det om människan har makten att förändra cellerna, förändra DNA, skapa liv, vad hjälper det, om hon bara använder den kunskapen till eget vinnande? Vad hjälper det om människan gör sig själv till herre över liv och död, när allt hon sår är död? ”Vad hjälper det en människa om hon vinner hela jorden men måste betala med sitt liv? Med vad ska hon köpa tillbaka sitt liv?” (Matt 16:26)

Dialogen kommer från min biologilektion idag. Biologi är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer. Inte hur man använder GMO tekniker för att tjäna så mycket som möjligt. Vad spelar det för roll om du lyckas tjäna milliontals med trillioner, när du en dag ändå kommer att dö? Varför drömmer du redan nu om ett liv i ständig jakt efter pengar, när det aldrig kommer göra dig lycklig?

Skolan gör mig ofta deprimerad. Inte läxorna och proven, men just den tomheten och meningslösheten som den lär ut. Ibland känner jag att jag går till ett slagfält istället för skolan. Men jag får inte ge upp, för jag har blivit sänd till just de klassrummen för att vittna om kärleken.

Mina små ord och kommentarer är bara små frön som jag sår i mina lärares och klasskompisarnas hjärtan och kanske kommer ett eller två börja gro om några år. Kanske kommer de minnas mina ord om tjugo år och då förstå innebörden. Och jag överlämnar varje frö jag sår i Guds händer, för Han är den gode Vd:n som hjälper oss att växa och Han gör det på ett perfekt sätt för Han ÄR Kärleken själv.